Terminsplaneringar åk 7

Terminsplaneringarna för SO täcker allt centralt innehåll som eleverna ska arbeta med i geografi, historia, samhällskunskap och religion i årskurs 7–9. Genom att eleverna arbetar med texterna och aktiviteterna i terminsplaneringarna får de möjlighet att stegvis uppnå kunskapskraven i respektive ämne.

Vi har valt att lägga SO-ämnena blockvis. Vi inleder läsåret med geografi och därefter kommer historia. På vårterminen ligger fokus på samhällskunskap och religion. Men det går även att ta ämnen eller arbetsområden i en annan ordning. 

I terminsplaneringarna skiftar antalet minuter som varje ämne får mellan de olika årskurserna. I årskurs 7 är samhällskunskap och historia de största blocken. Detta jämnar ut sig över de tre åren så att de olika ämnen får ungefär lika mycket tid. Terminsplaneringen utgår från skolverkets stadieindelade timplan. Vi har dock ej tagit alla de timmar som eleverna har rätt till i anspråk.

För att säkerställa progressionen startar vi där eleverna slutade i årskurs 6. Eleverna kommer att stöta på ämnesområden som de känner igen men nu med utgångspunkt i det centrala innehållet för SO-ämnena i årskurs 7–9. Sedan följer en progression genom årskurserna, för att skapa möjligheter för eleverna att utveckla de ämnesspecifika förmågorna.

Ämnesövergripande arbetsområden är inte med i terminsplaneringarna, men om du som lärare vill arbeta ämnesövergripande finns flera möjligheter. Förslagsvis byter du ut ett arbetsområde mot ett ämnesövergripande. Våra ämnesövergripande arbetsområden kan också vara underlag vid till exempel temadagar.

I årskurs 7 kan du integrera svenskämnet och fysik i arbetsområdet På besök i antikens Grekland (ca 12 lektioner). Arbetsområdet syftar till att ge eleverna kunskap om hur det antika Grekland påverkar dagens samhälle. Upplägget bygger på en tidsresa där eleverna får besöka platser och personer från det antika Grekland. Arbetsområdet tar upp ämnena historia, fysik och svenska. 

Arbetsområdet Samhället och religion (ca 7 lektioner) är ett ämnesövergripande område där eleverna får arbeta med samhällskunskap och religion. Syftet är att eleverna ska få ökad förståelse för kopplingen mellan religiösa företeelser och samhälleliga institutioner.

Sveriges elförsörjning (ca 11 lektioner) är ett arbetsområde i geografi och fysik som syftar till att ge eleverna ökad och fördjupad förståelse för olika energikällor utifrån hur och var energi produceras och konsumeras i Sverige. Centralt i båda ämnena är fokus på för- och nackdelar med respektive källa till energi.

Samtliga ämnesövergripande arbetsområden finns under Planering i huvudmenyn.

Kunskapskrav

• Använda geografiska begrepp.
• Undersöka omvärlden med kartor, geografiska källor, teorier, metoder och tekniker. Föra resonemang om källor.
• Använda kartor och andra verktyg vid fältstudier.

Centralt innehåll
Geografins metoder, begrepp och arbetssätt

• ​Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor. Topografiska och olika tematiska kartor.
• Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet, till exempel satellitbilder.
• Använda kartor och andra verktyg vid fältstudier.
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

• Kartkunskap

Kunskapskrav

• Använda geografiska begrepp.
• Undersöka omvärlden med kartor, geografiska källor, teorier, metoder och tekniker. Föra resonemang om källor.
• Ha kunskaper om världsdelarnas namngeografi och då beskriva lägen och storleksrelationer.

Centralt innehåll

• Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

• Namngeografi

Kunskapskrav

• Ha kunskaper om samspelet människa, samhälle och natur, och visa det genom att resonera om orsaker och konsekvenser.
• Använda geografiska begrepp.
• Undersöka omvärlden med kartor, geografiska källor, teorier, metoder och tekniker. Föra resonemang om källor.

Centralt innehåll
Livsmiljöer

• ​Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.
• Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.

Geografins metoder, begrepp och arbetssätt

• ​Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet, till exempel satellitbilder.​​
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

Livsmiljöer

• ​Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.
• Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.

Geografins metoder, begrepp och arbetssätt

• ​Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet, till exempel satellitbilder.​​
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

• Jordens klimatzoner

Kunskapskrav

• Ha kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Resonera om orsaker och konsekvenser.
• Undersöka några utvecklingslinjer och beskriva samband mellan tidsperioder.
• Använda historiskt källmaterial för att dra slutsatser om människors levnadsvillkor, föra resonemang om källornas trovärdighet och relevans.
• Använda historiska begrepp.

Centralt innehåll
Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700

• Jämförelser av några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel Afrika, Amerika och Asien.
• Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

​Hur historia används och historiska begrepp

• Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.

• Flodkulturerna

Kunskapskrav

• Ha kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Resonera om orsaker och konsekvenser.
• Undersöka några utvecklingslinjer och beskriva samband mellan tidsperioder.
• Ange fortsättning på utvecklingslinjerna och motivera med hänvisningar till det förflutna och nuet.
• Resonera om användning av historia samt hur olika föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar och vilka konsekvenser det kan få.
• Använda historiska begrepp.

Centralt innehåll
Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700

• Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet.
• Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.

Hur historia används och historiska begrepp

• Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.
• Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.

• Det antika Grekland

Kunskapskrav

• Ha kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Resonera om orsaker och konsekvenser.
• Undersöka några utvecklingslinjer och beskriva samband mellan tidsperioder.
• Ange fortsättning på utvecklingslinjerna och motivera med hänvisningar till det förflutna och nuet.
• Använda historiskt källmaterial för att dra slutsatser om människors levnadsvillkor, föra resonemang om källornas trovärdighet och relevans.

Centralt innehåll
Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700​

• Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.
• Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

Hur historia används och historiska begrepp​

• Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.

• Antikens Rom

Kunskapskrav

• Ha kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Resonera om orsaker och konsekvenser.
• Undersöka några utvecklingslinjer och beskriva samband mellan tidsperioder.
• Använda historiskt källmaterial för att dra slutsatser om människors levnadsvillkor, föra resonemang om källornas trovärdighet och relevans.
• Använda historiska begrepp.

Centralt innehåll
Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700–1900​

• Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.
• Olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder.​
• Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor.​

​Imperialism och världskrig, cirka 1800–1950​​​

• Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism.
• Förtryck, folkfördrivningar och folkmord.​
• Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.​

​Hur historia används och historiska begrepp

• Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.​

• Kapplöpningen om Afrika

Kunskapskrav

• Använda historiskt källmaterial för att dra slutsatser om människors levnadsvillkor, föra resonemang om källornas trovärdighet och relevans.
• Använda historiska begrepp.

Centralt innehåll​
Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka år 1700​

• Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.​

Imperialism och världskrig, cirka 1800—1950

• Historiska berättelser från skilda delar av världen, med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av diktatur, kolonialism eller rasism samt motstånd mot detta.

Hur historia används och historiska begrepp

• Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.​

• Källkritikens ABC

Kunskapskrav

• Ha kunskap om samhällsstrukturer. Undersöka och beskriva samband.
• Föra resonemang om hur individer och samhällen påverkar varandra. Beskriva samband mellan olika faktorer som har betydelse för individens möjligheter till påverkan.

Centralt innehåll
Individer och gemenskaper

• Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas av till exempel socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning.​

• Identitet och livsfrågor

Kunskapskrav

• Använda begrepp och modeller.
• Värdera och uttrycka ståndpunkter i samhällsfrågor. Växla mellan perspektiv.
• Redogöra för de mänskliga rättigheterna i olika delar av världen.
• Redogöra för de nationella minoriteternas ställning och rättigheter.
• Ha kunskap om demokratiska värden och processer. Resonera om rättigheter, skyldigheter och beslutsfattande.

Centralt innehåll
Rättigheter och rättsskipning​

• De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.
• Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.
• Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
• De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär.
• Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen.

• Mänskliga rättigheter

Kunskapskrav

• Ha kunskap om samhällsstrukturer. Undersöka och beskriva samband.
• Använda begrepp och modeller.
• Föra resonemang om hur individer och samhällen påverkar varandra. Beskriva samband mellan olika faktorer som har betydelse för individens möjligheter till påverkan.
• Ha kunskap om demokratiska värden och processer. Resonera om rättigheter, skyldigheter och beslutsfattande.
• Använda källor för att söka information och föra källkritiska resonemang.

Centralt innehåll
Rättigheter och rättskipning​

• ​​Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.

Beslutsfattande och ​politiska idéer

• ​Några olika stats- och styrelseskick i världen.
• Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.

• Statsskick, demokrati och diktatur

Kunskapskrav

• Ha kunskap om samhällsstrukturer. Undersöka och beskriva samband.
• Använda begrepp och modeller.
• Föra resonemang om hur individer och samhällen påverkar varandra. Beskriva samband mellan olika faktorer som har betydelse för individens möjligheter till påverkan.

Centralt innehåll
Samhällsresurser och fördelning

• Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper.
• Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt.

​Individer och gemenskaper​

• Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel arbetslöshetsförsäkring.
• Vilket ekonomiskt ansvar som vilar på enskilda individer och familjer.

• Hushållets ekonomi

Kunskapskrav

• Ha kunskap om samhällsstrukturer. Undersöka och beskriva samband.
• Använda begrepp och modeller.
• Undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv genom att resonera om samband.
• Använda källor för att söka information och föra källkritiska resonemang.

Centralt innehåll
Information och kommunikation

• Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
• Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll.
• Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden.
• Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet.
• Möjligheter och risker förknippade med internet och kommunikation via elektroniska medier.

• Massmedier i vår tid

Kunskapskrav

• Ha kunskaper om världsreligionernas centrala tankegångar, urkunder, konkreta uttryck och handlingar.
• Resonera om likheter och skillnader inom och mellan religioner och livsåskådningar.
• Undersöka och resonera om samband mellan religion och samhälle.

Centralt innehåll
Religioner och andra livsåskådningar

• ​​Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar.

Identitet och livsfrågor

• Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.

• Vad är religion?

Kunskapskrav

• Ha kunskaper om världsreligionernas centrala tankegångar, urkunder, konkreta uttryck och handlingar.
• Resonera om likheter och skillnader inom och mellan religioner och livsåskådningar.
• Undersöka och resonera om samband mellan religion och samhälle.

Centralt innehåll​
Religioner och andra livsåskådningar​

• ​Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
• Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.
• Huvuddragen i världsreligionernas historia.

​Religion och samhälle

• Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.

• Judendomen

Kunskapskrav

• Ha kunskaper om världsreligionernas centrala tankegångar, urkunder, konkreta uttryck och handlingar.
• Resonera om likheter och skillnader inom och mellan religioner och livsåskådningar.
• Resonera om livsfrågor och om hur identiteter formas av religioner och livsåskådningar.
• Söka information om religioner och livsåskådningar samt använda källor och resonera om deras trovärdighet och relevans.

Centralt innehåll
Religioner och andra livsåskådningar

• Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.
• Huvuddragen i världsreligionernas historia.

Religion och samhälle

• Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.
• Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.

Etik

• Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.

• Kristendomen

Kunskapskrav

• Ha kunskaper om världsreligionernas centrala tankegångar, urkunder, konkreta uttryck och handlingar.
• Resonera om likheter och skillnader inom och mellan religioner och livsåskådningar.
• Undersöka och resonera om samband mellan religion och samhälle.
• Söka information om religioner och livsåskådningar samt använda källor och resonera om deras trovärdighet och relevans.

Centralt innehåll
Religioner och livsåskådningar

• Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.
• Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.
• Huvuddragen i världsreligionernas historia.

Religion och samhälle

• Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.

• Kristendomens riktningar

Kunskapskrav

• Ha kunskaper om världsreligionernas centrala tankegångar, urkunder, konkreta uttryck och handlingar.
• Resonera om likheter och skillnader inom och mellan religioner och livsåskådningar.
• Undersöka och resonera om samband mellan religion och samhälle.
• Söka information om religioner och livsåskådningar samt använda källor och resonera om deras trovärdighet och relevans.

Centralt innehåll
Religioner och andra livsåskådningar​

• Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
• Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.
• Huvuddragen i världsreligionernas historia.

Religion och samhälle

• Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.
• Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.​

Religioner och andra livsåskådningar​

• Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
• Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.
• Huvuddragen i världsreligionernas historia.

Religion och samhälle

• Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.
• Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.​

• Islam