Terminsplaneringar åk 8

Terminsplaneringarna för SO i årskurs 7–9 täcker allt centralt innehåll som eleverna ska arbeta med i geografi, historia, samhällskunskap och religion i årskurs 7–9. Genom att eleverna arbetar med texter och aktiviteter i terminsplaneringarna får de möjlighet att stegvis uppnå kunskapskraven för respektive ämne.

Vi har valt att lägga SO-ämnena blockvis och i årskurs 8 inleds året med samhällskunskap som följs av religion. Under vårterminen får eleverna arbeta med historia och geografi. 

Det går självklart att läsa de olika ämnena eller arbetsområdena i en annan ordning. I terminsplaneringarna skiftar antalet lektioner som varje ämne får mellan de olika årskurserna. I årskurs 8 är det geografi och historia som är de största blocken. Detta jämnar ut sig över de tre åren så att de olika ämnena får ungefär lika mycket tid till förfogande. Utgångspunkten för planeringen är skolverkets timplan för grundskolan. Vi har dock ej tagit alla de timmar som eleverna har rätt till i anspråk. 

För att säkerställa progressionen utgår vi från det som vi planerar att eleverna arbetar med under årskurs 7. Det betyder att eleverna kan känna igen en del saker sedan tidigare men att de nu får arbeta med det centrala innehållet på ett annat sätt. Progressionen fortsätter sedan mot årskurs 9, för att skapa goda möjligheter för eleverna att utveckla de ämnesspecifika förmågorna under de tre sista läsåren i grundskolan.

De ämnesövergripande arbetsområdena är inte med i våra terminsplaneringar, men om du som lärare vill arbeta ämnesövergripande finns flera möjligheter. Förslagsvis byter du ut ett arbetsområde mot ett ämnesövergripande. Våra ämnesövergripande arbetsområden kan även användas som underlag till temadagar. 

I årskurs 8 kan du till exempel integrera svenskämnet i arbetsområdet Källans makt (ca 19 lektioner). Syftet med arbetsområdet är att låta eleverna träna på att skriva texter med ett källkritiskt förhållningssätt. Beroende på vilken frågeställning eleverna väljer att arbeta med blir det ett samarbete mellan historia och svenska eller samhällskunskap och svenska. Det är även möjligt för dig som lärare att styra detta. 

Drömsamhället (ca 11 lektioner) är ett arbetsområde där eleverna får fördjupa sina kunskaper om hur teknik, ekonomi och värderingar samverkar i samhället. Arbetsområdet är ett samarbete mellan samhällskunskap, svenska och teknik.

Arbetsområdet Planet i kris (ca 7 lektioner) är ett samarbete mellan engelska, fysik och geografi. Syftet med arbetsområdet är att eleverna ska förstå hur växthuseffekten fungerar. Eleverna ska förstå fysiken bakom den naturliga växthuseffekten och den förstärkta växthuseffekten som vi människor har orsakat. Eleverna ska reflektera över sin livsstil och över att deras val kan påverka jordens framtida klimat.

Arbetsområdet Sex ska vara frivilligt! (ca. 15 lektioner) syftar till att eleverna utifrån olika perspektiv ska reflektera om vad det innebär att sex ska vara frivilligt. Arbetsområdet tar avstamp i #metoo, ett upprop som handlar om sexuella relationer och övergrepp, kränkning och makt. I arbetsområdet behandlas centralt innehåll från biologi, engelska, samhällskunskap och svenska. 

Samtliga ämnesövergripande arbetsområden finns under Planering i huvudmenyn.

Kunskapskrav

• Ha kunskap om samhällsstrukturer. Undersöka och beskriva samband.
• Använda begrepp och modeller.
• Föra resonemang om hur individer och samhällen påverkar varandra. Beskriva samband mellan olika faktorer som har betydelse för individens möjligheter till påverkan.
• Undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv genom att resonera om samband.

Centralt innehåll
Beslutsfattande och politiska idéer

• Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.
• Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.

• De politiska idéerna

Kunskapskrav

• Ha kunskap om samhällsstrukturer. Undersöka och beskriva samband.
• Använda begrepp och modeller.
• Föra resonemang om hur individer och samhällen påverkar varandra. Beskriva samband mellan olika faktorer som har betydelse för individens möjligheter till påverkan.
• Ha kunskap om demokratiska värden och processer. Resonera om rättigheter, skyldigheter och beslutsfattande.

Centralt innehåll​
Beslutsfattande och politiska idéer​​​

• ​Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.
• Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.

Rättigheter och rättsskipning​​

• ​Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen.​

• Sveriges politiska system

Kunskapskrav

• Använda begrepp och modeller.
• Föra resonemang om hur individer och samhällen påverkar varandra. Beskriva samband mellan olika faktorer som har betydelse för individens möjligheter till påverkan.
• Värdera och uttrycka ståndpunkter i samhällsfrågor. Växla mellan perspektiv.
• Ha kunskap om demokratiska värden och processer. Resonera om rättigheter, skyldigheter och beslutsfattande.

Centralt innehåll
Beslutsfattande och politiska idéer

• Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort.
• Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.
• Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.

• EU - det europeiska samarbetet

Kunskapskrav

• Ha kunskap om samhällsstrukturer. Undersöka och beskriva samband.
• Använda begrepp och modeller.
• Föra resonemang om hur individer och samhällen påverkar varandra. Beskriva samband mellan olika faktorer som har betydelse för individens möjligheter till påverkan.
• Undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv genom att resonera om samband.
• Ha kunskap om demokratiska värden och processer. Resonera om rättigheter, skyldigheter och beslutsfattande.

Centralt innehåll
Rättigheter och rättskipning

• ​Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld och organiserad brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation.

• Lag och rätt

Kunskapskrav

• Använda begrepp och modeller.
• Föra resonemang om hur individer och samhällen påverkar varandra. Beskriva samband mellan olika faktorer som har betydelse för individens möjligheter till påverkan.
• Undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv genom att resonera om samband.
• Värdera och uttrycka ståndpunkter i samhällsfrågor. Växla mellan perspektiv.

Centralt innehåll
​Individer och gemenskaper

• Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning.
• Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt.
• Immigration till Sverige förr och nu. Integration och segregation i samhället.

Beslutsfattande och politiska idéer

• Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.

• Migration, integration och rasism

Kunskapskrav

• Ha kunskaper om världsreligionernas centrala tankegångar, urkunder, konkreta uttryck och handlingar.
• Resonera om likheter och skillnader inom och mellan religioner och livsåskådningar.
• Undersöka och resonera om samband mellan religion och samhälle.

Centralt innehåll​
Religioner och andra livsåskådningar

• ​​Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
• Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.

Religion och samhälle​

• Sambandet mellan samhälle och ​religion i olika tider och på olika platser.​

​​Etik​

• Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.

• Hinduismen

Kunskapskrav

• Ha kunskaper om världsreligionernas centrala tankegångar, urkunder, konkreta uttryck och handlingar.
• Resonera om likheter och skillnader inom och mellan religioner och livsåskådningar.
• Resonera om livsfrågor och om hur identiteter formas av religioner och livsåskådningar.
• Resonera och argumentera kring moraliska frågor samt använda etiska begrepp och modeller.

Centralt innehåll
Religioner och andra livsåskådningar

• Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
• Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.
• Huvuddragen i världsreligionernas historia.

Identitet och livsfrågor

• Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
• Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.

Etik

• Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.

• Buddhismen

Kunskapskrav

• Resonera och argumentera kring moraliska frågor samt använda etiska begrepp och modeller.

Centralt innehåll​
Etik

• Vardagliga moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiska modeller, till exempel konsekvens- och pliktetik.
• Föreställningar om det goda livet och den goda människan kopplat till olika etiska resonemang, till exempel dygdetik.
• Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.
• Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar.​

• Etik och moral

Kunskapskrav

• Undersöka och resonera om samband mellan religion och samhälle.
• Resonera om livsfrågor och om hur identiteter formas av religioner och livsåskådningar.

Centralt innehåll
Identitet och livsfrågor

• Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.​

Etik

• Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar.

• Det handlar om frihet

Kunskapskrav

• Resonera om användning av historia samt hur olika föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar och vilka konsekvenser det kan få.

Centralt innehåll
Hur historia används och historiska begrepp​

• Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till exempel inom familjen, föreningslivet, organisationer och företag.
• Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.
• Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.

• Att använda historia

Kunskapskrav

• Ha kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Resonera om orsaker och konsekvenser.
• Undersöka några utvecklingslinjer och beskriva samband mellan tidsperioder.
• Använda historiska begrepp.

Centralt innehåll
Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700—1900​

• Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder.
• Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.
• Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri.

• Industriella revolutionen

Kunskapskrav

• Ha kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Resonera om orsaker och konsekvenser.
• Undersöka några utvecklingslinjer och beskriva samband mellan tidsperioder.
• Resonera om användning av historia samt hur olika föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar och vilka konsekvenser det kan få.
• Använda historiskt källmaterial för att dra slutsatser om människors levnadsvillkor, föra resonemang om källornas trovärdighet och relevans.
• Använda historiska begrepp.

Centralt innehåll
​Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700–1900​

• ​​Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.
• Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri.

​​Hur historia används och historiska begrepp​

• ​Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.
• Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.

• Franska revolutionen

Kunskapskrav

• Ha kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Resonera om orsaker och konsekvenser.
• Undersöka några utvecklingslinjer och beskriva samband mellan tidsperioder.
• Ange fortsättning på utvecklingslinjerna och motivera med hänvisningar till det förflutna och nuet.
• Använda historiska begrepp.

Centralt innehåll
Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700–1900

• Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.

Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid

• Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa.

Hur historia används och historiska begrepp

• Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.

Imperialism och världskrig, cirka 1800–1950

• Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.

• Revolutioner

Kunskapskrav

• Ha kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Resonera om orsaker och konsekvenser.
• Undersöka några utvecklingslinjer och beskriva samband mellan tidsperioder.
• Använda historiska begrepp.

Centralt innehåll​​​​​​
Imperialism och världskrig, cirka 1800–1950

• ​Nationalism och olika fo​rmer av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.
• De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.
• Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.

​Hur historia används och historiska begrepp​

• Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.

• Första världskriget

Kunskapskrav

• Ha kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Resonera om orsaker och konsekvenser.
• Undersöka några utvecklingslinjer och beskriva samband mellan tidsperioder.
• Använda historiskt källmaterial för att dra slutsatser om människors levnadsvillkor, föra resonemang om källornas trovärdighet och relevans.
• Använda historiska begrepp.

Centralt innehåll
​Imperialism och världskrig, cirka 1800–1950​

• Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.​​
• De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.
• Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.

​Hur historia används och historiska begrepp

• Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.

• På väg mot ännu ett krig

Kunskapskrav

• Ha kunskaper om samspelet människa, samhälle och natur, och visa det genom att resonera om orsaker och konsekvenser.
• Använda geografiska begrepp.
• Undersöka mönster av handel, produktion, konsumtion och kommunikation. Resonera om förändringar i mönstren.
• Undersöka omvärlden med kartor, geografiska källor, teorier, metoder och tekniker. Föra resonemang om källor.
• Använda kartor och andra verktyg vid fältstudier.

Centralt innehåll
Livsmiljöer​

• Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid​.

​Geografins metoder, begrepp och arbetssätt

• Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på internet, till exempel satellitbilder.​
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor​

• Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser.​​

• Handel och produktion

Kunskapskrav

• Ha kunskaper om samspelet människa, samhälle och natur, och visa det genom att resonera om orsaker och konsekvenser.
• Använda geografiska begrepp.
• Resonera om klimatförändringarnas orsaker och konsekvenser för människa, samhälle och miljö.

Centralt innehåll​​​​
Miljö, människor och hållbarhetsfrågor​

• ​Förnybara energitillgångar, till exempel sol- och vindenergi och alternativa drivmedel.
• På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.
• Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser.

Geografins metoder, begrepp och arbetssätt​

• Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet, till exempel satellitbilder.
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

• Vilka är framtidens energikällor?

Kunskapskrav

• Ha kunskaper om samspelet människa, samhälle och natur, och visa det genom att resonera om orsaker och konsekvenser.
• Använda geografiska begrepp.
• Resonera om klimatförändringarnas orsaker och konsekvenser för människa, samhälle och miljö.
• Resonera om hållbarhetsfrågor. Föreslå lösningar där olika konsekvenser vägs in.

Centralt innehåll
Geografins metoder, begrepp och arbetssätt

• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

Livsmiljöer​

• Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.
• Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.
• Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker till och konsekvenser av den ojämna befolkningsfördelningen. Migration och urbanisering och orsaker till och konsekvenser av dessa.​

​Miljö, människor och hållbarhetsfrågor

• På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.
• Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser.​

• Klimathotet

Kunskapskrav

• Ha kunskaper om samspelet människa, samhälle och natur, och visa det genom att resonera om orsaker och konsekvenser.
• Använda geografiska begrepp.
• Använda kartor och andra verktyg vid fältstudier.
• Ha kunskaper om världsdelarnas namngeografi och då beskriva lägen och storleksrelationer.
• Resonera om hållbarhetsfrågor. Föreslå lösningar där olika konsekvenser vägs in.

Centralt innehåll
Miljö, människor och hållbarhetsfrågor​

• ​Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur- och kulturlandskapet.
• På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.
• Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark.

Geografins metoder, begrepp och arbetssätt

• ​Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
• Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet, till exempel satellitbilder.
• Fältstudier av natur- och kulturlandskap, till exempel av samhällsplanering i närsamhället.

Livsmiljöer

• Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.

• Hållbar utveckling