Helgon

För att en människa ska kunna bli helgon måste hen ha levt ett mycket fromt liv och gjort mirakel eller lidit martyrdöden. En martyr är en person som har vägrat ge upp sin tro på Gud, även om det kostade hen livet. En del menar att det sker mirakel vid helgonens gravar.

Sedan 1171 är det påven som utser de katolska helgonen. Innan en person kan bli helgon krävs en lång utredning, där Vatikanen går igenom personens liv. Det sker ofta där personen som önskar bli helgonförklarad hör hemma. Dessutom gör Vatikanen undersökningar vid gravar där man menar att minst ett godkänt mirakel har ägt rum.

Innan en person blir kanoniserad, alltså utsedd till helgon, ska personen saligförklaras. Det betyder att hen först dyrkas som helgon i ett lokalt sammanhang (land, kyrka eller orden), men inte i den katolska kyrkan som helhet. Saligförklaringen och helgonförklaringen kan dock ske samtidigt. I de ortodoxa kyrkorna är det ett biskopsråd under patriarken som utser helgon.

Ingen vet hur många helgon det finns i världen. Det beror på att det finns två olika kategorier av helgon. Den första kategorin utgörs av dem som har blivit helgonförklarade av påven för att de har utfört mirakel och liknande. Den andra kategorin utgörs av alla martyrer som har offrat sina liv för trons skull.

Martyrerna kan utses till helgon på traditionellt sätt, men det finns också många som har dött på grund av sin tro på Jesus utan att de har blivit kända för det. Dessa människor anses automatiskt vara helgon av katoliker.

För katolska och ortodoxa kristna är helgon heliga människor. De menar att helgonen är hos Gud. Därför kan de troende be om helgonens förbön. Det betyder att de ber helgonen, som är närmare Gud, att be för dem som befinner sig på jorden. Alla helgon har sin egen dag då de äras och firas. I regel ställer man också fram en ikon av det aktuella helgonet i kyrkan. Det gäller både katolska och ortodoxa kyrkor.

Två svenskar har blivit helgonförklarade genom kanonisering av påven. Ett av dem är heliga Birgitta – ett av de mest kända katolska helgonen. Hon föddes runt 1303 i Uppland och dog 1373 i Rom. Birgitta utsågs år 1999 av påve Paulus II till ett av Europas tre kvinnliga skyddshelgon. En anledning till att hon helgonförklarades var att hon fick religiösa uppenbarelser. I uppenbarelserna fick hon uppdrag av bland annat Gud, Jesus och Maria att bära budskap till politiska och kyrkliga ledare. 

Så sent som 2016 fick Sverige sitt andra kanoniserade helgon. Då helgonförklarade påven Elisabeth Hesselblad. Elisabeth startade Birgittasystrarna 1911. Det är en modern gren på den klosterrörelse som heliga Birgitta lade grunden till på 1300-talet. Elisabeth anses ha utfört ett mirakel när hon botade en kubansk pojke från cancer.