Ukrainakrisen

Fram tills 1991 tillhörde både Ryssland och Ukraina Sovjetunionen. När Sovjetunionen upplöstes 1991 utropade Ukraina sig som självständig stat. Över 90 % av befolkningen röstade för ett självständigt Ukraina.

Halvön Krim blev då också en del av det självständiga Ukraina trots att majoriteten av befolkningen var etniska ryssar.

Under 2009 började det uppstå oroligheter på Krimhalvön i samband med att etniska ryssar höll antiukrainska demonstrationer.

Oroligheterna ledde bland annat till att ryska tappade sin status som officiellt språk jämte ukrainska. Detta ökade spänningarna mellan de som stöttade Ryssland och de som stöttade Ukraina. Den proryska falangen bad Ryssland om stöd och krävde att Krim skulle bryta sig loss från Ukraina.

I början av våren 2014 tog ryska trupper kontrollen över stora delar av Krim, och Rysslands president Vladimir Putin välkomnade officiellt Krim in i Ryssland. Det är dock inga länder i västvärlden som erkänner Krim som en del av Ryssland.

Ett par månader efter Rysslands annektering av Krim började proryska separatiser i två regioner i östra Ukraina kämpa för att de också skulle bli självständiga från Ukraina.

Striderna blev snabbt våldsamma mellan separatisterna och den ukrainska militären, och hittills har mer än 10 000 människor dött i konflikten. Ryssland hävdar att de inte stöder separatisterna, men enligt många källor, inklusive Nato, spelar Ryssland en avgörande roll i konflikten.

Annekteringen av Krim och striderna i östra Ukraina fick både Ukraina och västvärlden att bli oroliga när det under 2021 kom rapporter om att rysk militär skickat styrkor till den ukrainska gränsen. I början av 2022 hade det samlats mellan 100 000 och 150 000 stridsklara ryska soldater vid gränsen.

Fram till slutet av februari förnekade Ryssland att landet förberedde en invasion av Ukraina. Istället hävdade de att de förberedde sig för att försvara sig mot Ukrainas och västvärldens aggressiva agerande. Enligt Ryssland och president Putin hade Nato och västvärlden under lång tid utövat påtryckningar på gränserna runt Ryssland.

"Ingen hotar någon med militärt ingripande. Det skulle vara vansinnigt att göra det. Men vi kommer att vara redo att vidta motåtgärder", sa Putins talesman.

Den 21 februari 2022 offentliggjorde Ryssland en inspelning från ett möte mellan landets säkerhetsråd och president Putin. På mötet diskuterades det huruvida de ukrainska utbrytarområdena Luhansk och Donetsk skulle erkännas som självständiga. Ett erkännande skulle ge Ryssland en ursäkt att sända in trupper i områdena eftersom man skulle kunna hävda att det var för att beskydda befolkningen mot ukrainska och västliga attacker och säkra områdenas självständighet.

När inspelningen av mötet offentliggjorts framträdde Putin i tv. Han talade länge om situationen i Ukraina och sade att Ryssland beslutat att erkänna de båda områdena som självständiga. Kort därefter började ryska trupper korsa gränsen till Ukraina.

Natten till den 24 februari väcktes ukrainare av explosioner runtom i landet. Under ett tal klockan fyra på morgonen förklarade Putin att Ryssland har inlett en attack mot Ukraina.

Enligt den ryska presidenten är syftet med invasionen att "skydda människor som har utsatts för övergrepp och Kievregimens folkmord i åtta år" och förhindra att Ukraina får tillgång till kärnvapen. Under sitt tal skickade Putin dessutom en kraftig varning till västvärlden: "Alla som överväger att ingripa eller hota vårt land och vårt folk ska veta att det kommer leda till konsekvenser ni aldrig har upplevt förr".

Ledare från hela västvärlden fördömer Rysslands attack mot Ukraina. Statsminister Magdalena Andersson kallar invasionen "oprovocerad, olaglig och oförsvarlig".

Vad som nu kommer att hända återstår att se. Tusentals ukrainska soldater har redan dödats, och i takt med att rapporterna från Ukraina kommer in växer farhågorna för ett långt och förödande krig. Många experter menar att Ryssland vill byta ut den ukrainska regeringen och ersätta den med proryska politiker.

Varken Ukraina eller Nato delar den ryska synen på konflikten. De anser inte heller att Ryssland kan avgöra om Ukraina kan ansluta till Nato; det måste vara upp till Ukraina att bestämma hur landet ska försvara sig.

Natoländerna avfärdar även Putins anklagelser om att de inkräktar på Rysslands gränser och intressen.

Många länder i väst har infört kraftiga ekonomiska sanktioner mot Ryssland. Det innebär att Ryssland är väldigt begränsade vad gäller vilka varor landet kan köpa och sälja. Rysslands centralbank har till exempel fått sina tillgångar utomlands frysta, så att banken och deras kunder inte har tillgång till de totalt 630 miljarder dollar banken har placerade utomlands. Liknande restriktioner har riktats mot flera förmögna ryssar. Dessutom har Ryssland förbjudits att delta i många internationella idrottsevenemang.

Västvärlden har även beslutat sig för att skicka vapen och andra förnödenheter till Ukrainas väpnade styrkor. Sverige har skickat 5 000 pansarskott, 5 000 skyddsvästar, 5 000 hjälmar och 135 000 fältransoner. Utöver utrustningen har Sverige bidragit med 500 miljoner kronor i stöd till det ukrainska försvaret. Även Tyskland, som till en början var emot att stötta Ukrainas militär, har beslutat sig för att skicka vapen. Tyskland planerar även att stärka sitt eget försvar.

Flera andra europeiska länder vill också stärka sitt försvar som en konsekvens av Rysslands invasion av Ukraina. I Sverige och Finland har undersökningar visat ett ökat stöd för Nato-medlemskap. I dagsläget vill nästan varannan svensk att Sverige ska gå med i Nato. Sverige samarbetar redan tätt med Nato, men sedan Rysslands invasion av Ukraina har både Sverige och Finland uttryckt en vilja att fördjupa samarbetet. Samtidigt har Ryssland hotat med militära konsekvenser om vi närmar oss Nato. Ökar eller minskar Sveriges säkerhet med ett Nato-medlemskap? Frågan delar svenskarna i två läger.